Intervju med en av Acteas krishanteringsspecialister

Vem är Camilla Croneld?
Jag är en seniorkonsult som brinner för beredskapsarbete – att få allt från ledning, myndigheter och staber ner på individnivå att känna sig trygga i sin hantering när krisen kommer. Brukar alltid fråga efter mina utbildningar hur deltagarna känner sig, för det är viktigt för mig att alla känner trygghet i sin hantering och att man har kännedom om farorna och utmaningarna.

Innan jag började på Actea arbetade jag som konsult på ett annat bolag med uppdrag främst inom kommunal verksamhet och framförallt krishantering, stabsmetodik och utbildningar inom detta samt övningsverksamhet. Utbildningarna riktade sig till både ledningar och verksamhetsnivå. Innan dess arbetade jag fem år på europeiska smittskyddsinstitutet (ECDC), som gruppchef för krisledningcentret där jag framförallt arbetade med förbättringsarbete exempelvis genom en reviderad krishanteringsplan, styrdokument och krisplattform. Jag arbetade även med interna krisövningar samt deltog i arbetsgrupper för externa krisövningar på EU-nivå.

Vad bidrar du med i dina uppdrag?
Jag bidrar med att få de jag utbildar att känna sig trygga i en kris och att de har rätt redskap och verktyg för att hantera en kris. Det handlar om att ha en krisplan och en metodik för att kunna arbeta effektivt även i påfrestande situationer.

Hur förbereder man sig för en kris?
Jag pratar oftast om ”innan, under och efter krisen”.
Innan krisen ska man ha en planering och en krisplan. Här finns det mycket hjälp att få från exempelvis MSB:s material och vägledningar. Det är viktigt att testa sin organisation och att öva – och revidera planer och styrdokument vid behov. Ett tips är att inte specificera personer till olika funktioner och roller för mycket, det kan snarare bli en begränsning.

Under krisen är det bara att agera – då ska man följa planerna men funkar inte krisplanen måste man vara beredd att avvika. Då är det viktigt att dokumentera varför man avviker och vad man gör istället. Det även mycket viktigt att ta hand om sin personal för att ha en uthållighet i organisationen.

Efter krisen är det viktigt att utvärdera hur hanteringen har gått. Det kan vara att gå igenom loggar och dokumentationen. Man behöver även göra en debriefing – vad har vi gjort bra, mindre bra och vad kan vi förbättra? Och att detta görs i nära anslutning till krishanteringen för att få med informationen när den är ”färsk”. Viktigt är att detta inte leder till att man pekar finger och ger personlig skuld.

Vad är svårt med kriser och krishantering?
Att man glömmer bort viktiga saker, som att vila och äta mat. Kriser kan delas upp i olika faser, i den akuta fasen är det snabba beslut som måste ske, det som måste åtgärdas så snabbt som möjligt men du vill röra dig till en krishanteringsfas för att kunna hantera krisen på rätt sätt. Man strävar alltid efter normalläget där krisen är över.

Vad är dina tankar om den pågående krisen?
Kriser är till sin natur alltid olika. Dagens situation påverkar oerhört många delar av vårt samhälle, vilket bidrar till att skapa en komplex krisbild, allt från personer som förlorar sina jobb, skolor som måste hantera utbildning och elevernas säkerhet till myndigheter som ska hantera sin egen organisation samtidigt som man ska lösa sina uppdrag. Det är viktigt att vi tänker på dessa olika nivåer, allt från den individuella krisen till internationell kris.

För att kunna bedöma krisnivå är det viktigt att samla information och att sammanställa lägesbilden. Det behöver ske både inom den egna organisationen men i en omfattande kris som denna måste man även lägga samman alla dessa lägesbilder till en systemnivå.

Kriskommunikation är viktigt, både intern och extern. Det gäller att hålla sig till fakta och vad man vet just nu, det kan vara farligt att spekulera om framtida situationer. Källkritik är A och O i krissammanhang. Samtidigt måste krisinformationen vara transparent utan att man bryter mot sekretess såklart.

I alla kriser är det lätt att börja peka finger och påpeka fel. Men det kan bli fel ibland, det viktiga är att man går ut och berättar att det blivit fel eller att man tillexempel har glömt informera vissa målgrupper. Det är viktigt att fånga upp och informera alla som berörs av en kris.

Vad ska man inte glömma bort i krisen?
Man får inte glömma bort de grundläggande principer som MSB tagit fram dvs.
Närhetsprincipen – krisen ska hanteras där den inträffar, där de som har befogenheter under vanliga förhållanden även har det i kristid. (Den som är närmast verksamheten hanterar krisen bäst. Samtidigt behöver man ibland eskalera kriser till en högre nivå, exempelvis kommunledningsnivå. Därför är det viktigt att man har rutiner och metoder för hanteringen av kriser.)

Ansvarsprincipen – den som bedriver verksamhet under vanliga förhållanden gör det under kris.

Likhetsprincipen – verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt vara densamma under en kris som under vanliga förhållanden.

Geografiskt ansvar – de organisationer som har ansvar för det geografiskt område under ordinarie förhållanden, har det även under en kris.

Om du får välja tre saker att lyfta fram till kunder som hanterar den pågående krisen, vilka blir det?
Vänta inte för länge med att gå upp i krisledning eller stabsläge! Gör det hellre en gång för mycket än för lite. Det är lätt att eskalera till krisledning och sen återgå till normalläge än att komma in för sent i krisledning.

Sätt ansvarsfördelningen och sätt scheman för att spara på personalen.

Utvärdera när det har varit en kris och öva när det inte är kris!

Och, glöm inte att lägesbilden är jätteviktig! Undvik spekulationer.

Har du frågor kontakta gärna Camilla Croneld direkt:
Mail: Camilla.Croneld@actea.se
Telefon: 0702880690